Kallblodsaveln travar på 2020

652 kallblodsston betäcktes under 2020, en ökning med 22 ston jämfört med förra året.
Publicerades:onsdag 2 december 2020

På bilden Ängsborken

Kallblodsaveln har varit under förändring under senare år med betydligt färre ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar än tidigare. Antalet betäckta ston med i Sverige uppstallade hingstar har däremot ökat och har inte varit så många sedan 2006. Några fler ston kan dock tillkomma då siffrorna ännu är något osäkra från Norge rörande svenska ston betäckta med i Norge uppstallade hingstar.

- De senaste åren har antalet betäckningar med i Sverige uppstallade hingstar stadigt ökat och den rejäla förändring som skedde under 2019 har i år fortsatt med ännu fler betäckta ston i Sverige. Hela 614 ston betäcktes med i Sverige uppstallade hingstar att jämföra med 2019 års notering med 590, vilket åter är det största antalet sedan 2006. Nedgången av betäckningar med i Norge uppstallade hingstar som närmast legat över 100 ston de flesta åren har fortsatte nedåt även 2020 till 32 ston, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Att nedgången fortsätter för de i Norge uppstallade hingstarna kan kanske åtminstone delvis förklaras av det mycket speciella pandemiår vi upplever och alla restriktioner det medför. Det verkar dock inte ha avskräckt de norska uppfödarna i samma utsträckning då betäckningar av norska ston med i Sverige uppstallade hingstarna ökade något i år igen. De var nu för första gången på många år fler än de svenska stona betäckta med i Norge uppstallade hingstar. Den svenska hingstparken tycks alltså stå sig stark och vara allt mer attraktiv för våra stoägare. Antalet ston per hingst uppstallad i Sverige har också ökat från 11 ston per hingst 2019 till årets 15.

Kallblodens Kentucky, Hälsingland

Den femårige svenske rekordhållaren Ängsborken (bilden) efter Bork Odin som gjort sitt andra år i aveln var mest populär av alla hingstar och fick full bok med 80 ston. Han följdes närmast av två norskfödda hingstar. Nyligen Elitpremierade Tekno Odin efter Moe Odin med 72 ston och A-premierade Horgen Tore efter Spikeld med 70 ston.

Av de i Norge uppstallade hingstarna har Elitpremierade Bork Odin efter Moe Odin (19 ston) och den i aveln nye Tekno Odin-sonen Nordsjö Odin (10 ston) varit mest populära. Av de i Sverige uppstallade avelsdebutanterna har Tekno Jerven (40 ston) varit en av de mest populära hingstarna, även han fallen efter Tekno Odin.

Ängsborken, Tekno Odin och Horgen Tore har förutom blodslinjen på fädernet som gemensam nämnare i att de alla varit uppstallade i Hälsingland under betäckningssäsongen. Något som de verkligen inte varit ensamma om då hela 50 procent av de under året i aveln verksamma hingstarna var uppstallade i landskapet. Dessa 20 hingstar betäckte tillsammans 451 ston vilket motsvarar cirka 73 procent av alla ston som betäcktes i Sverige 2020. Till det kommer ytterligare ett antal godkända hingstar uppstallade i länet som inte var avelsverksamma 2020. Kentucky brukar räknas för travavelns centrum i USA. Kallblodens Kentucky är i Hälsingland!

Blod från Elding dominerar mycket stort

De mest populära hingstarna har en gemensam nämnare i linjebildaren Elding. Då unga hingstar använts i hög grad, under framförallt senare år, så blir generationsintervallet kortare och Elding hamnar nu ofta allt längre bak i stamtavlorna. Det är dock inte alls ovanligt att avelsnestorn i stället dyker upp flera gånger i stamtavlorna.

Att Elding är oerhört dominant och verkligen gör skäl för epitetet avelsmatador visas också av att av de 40 i landet uppstallade verksamma hingstarna i offentlig avel saknar endast nio av dem inslag av Elding i de tre första generationerna. Blod från Elding har en enorm genomslagskraft och det är förstås positivt med en sådan fantastisk avelshingst men innebär också en stor fara för en alltför hög inavel i en liten population.

Den avelsplan som trätt i kraft har också som målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen genom ett antal bestämmelser. Till nästa säsong kommer till exempel hingstarnas betäckningskvoter att minska från 80+30 till 70+25. En vetenskaplig beräkningsmetod användes också för första gången under höstens avelsvärderingar för att hitta hingstar som är mindre besläktad med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. Åtgärder som alla syftar till att värna om kallblodens utveckling för en ljus framtid.

Färre hingstar på svensk mark

Ett ökat antal hingstar har löst betäckningsbevis för offentlig avel under senare år. Det har varit en stadigt uppåtgående trend under 2000-talet och 54 hingstar 2019 var det flesta antalet på många år. En trend som kan bidra positiv ur inavelssynpunkt, men som under 2020 vände neråt till 40 hingstar.

-Svensk kallblodsavel och sport står sig stark och utvecklas mycket positivt. Det är extra viktigt då kallblodstravaren är en liten och hotad svensk-norsk ras som vi verkligen vill värna om. Det är viktigt att populationen inte blir för liten, då speciellt de norska betäckningssiffrorna har varit kraftigt vikande under 2000-talet. Det borde vara bra ur inavelssynpunkt att betäckningarna sprids på flera hingstar men tyvärr är dock väldigt många hingstar släkt med varandra och nu minskade dessutom antalet verksamma hingstar under 2020, vilket utgör en risk för framtiden, säger Christina Olsson.

Saknas det betäckningar med i Norge uppstallade hingstar?

Antalet ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar har varit drygt 100 ston under många år. Årets 31 ston är en kraftig minskning mot tidigare. En förändring som gör att vi anar att det förutom en scenförändring kan finnas ston som inte redovisats av de norska hingsthållarna. De som har betäckt med i Norge uppstallad hingst kan kontrollera om deras sto finns med på bifogad fil. Saknas stoet så kontakta den norske hingsthållaren och/eller DNT för språngrullorna behöver då kompletteras.

Många hingstar är släkt med varandra

Även om den nyligen döde Järvsöfaks och 23-årige Moe Odins inflytande som avelshingstar är på väg att rinna ut flödar blod från de båda avelsgiganterna mer än rikligt bland kallblodstravarna. Det är därför väldigt viktigt att mindre besläktade hingstar tas tillvara i aveln även om generationsväxlingarna gör att avelsmatadorerna nu ofta återfinns längre bak i stamtavlorna.

– Att ta tillvara på blod från mer udda stammade hingstar är en mycket angelägen fråga för framtiden. Släktskapsavel är vanligt och det är extra viktig att försöka dämpa den just nu alltför stora inavelsökningen som är ett resultat av en kraftigt sjunkande population i kombination med några avelsgiganter. Den revidering som gjorts av den gemensamma svensk-norska avelsplanen har haft inavel som en de viktigaste punkterna , säger Christina Olsson.

I bilagan längst ned finns alla betäckningssiffror för 2020 för de kallblodiga hingstarna.

Relaterat dokument>>

Dela den här sidan
Fler artiklar