Avelsplanen för kallblod reviderad

Bild: TR-media

Arbetet med en revidering av avelsplanen har pågått under en längre tid i den gemensamma svensk-norska kallblodskommittén och förslagen har även varit ute på remiss i båda länderna. Sleipners lokalföreningar har getts möjlighet till att komma med inspel både via remissvar och ordförandekonferensen. Avelsplanen har också diskuterats i Rikssleipners styrelse.

Inavel den kritiska frågan

Den kritiska och stora frågan för den nya avelsplanen är och har varit ökningstakten av inavel inom kallblodsrasen. Detta på grund av en minskande population i kombination med några mycket dominerande hingstlinjer. Antalet betäckta ston har sammantaget minskat sedan år 2000 från totalt cirka 2 600 betäckta ston till cirka 1 500 i fjol. Under samma tidsperiod har Norge mer än halverat antalet betäckta ston medan vi i Sverige minskat med ungefär 10 procent (cirka 100 ston).

Forskningsresultat från det svensk-norska forskningsprojektet "Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation (inavel) och hälsa hos kallblodstravare" har varit en viktig källa till ny information om inaveln och dess utveckling. Detta projekt har varit ett samarbete mellan Norges miljö- och biovetenskapliga universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Finansiering har kommit från Stiftelsen Hästforskning.

Flera förändringar

Flertalet av de förändringar som nu föreligger i avelsplanen har som syfte att värna om rasens framtid med hänsyn taget till den ökande inavelsproblematiken. Mot denna bakgrund har det beslutats att:

• Betäckningskvoterna sänks med början år 2021 från nuvarande 110 ston per hingst och år till 95 med fördelningen 70 ston i uppstallningslandet (nu 80) och 25 i det andra landet (nu 30).
• Hingstar som är födda 2021 eller senare kommer inte att kunna godkännas som avelshingstar om det är inavlade 3+2 eller tätare i stamtavlan.
• Prestationskraven för avelsgodkännande på 3-5-åriga hingstar sänks från att vara bland de 5 procent bästa i sin kull till 10 procent bästa.
• Hingstar med otraditionell härstamning och låg inavelsgrad eller lågt släktskap med populationen ska värderas mycket positivt vid avelsvärderingen. Det är mycket viktigt att dessa hingstar tas tillvara och får en chans i aveln.
• Avkommor som är tillkomna efter betäckningar gjorda från och med år 2020 via halv- eller helsyskonparningar samt parningar mellan far och dotter eller mor och son ska inte längre kunna registreras som travhästar hos ST eller DNT.

Utöver detta ska informationen till stoägarna förbättras via en mer noggrann beskrivning av hingstarna i travprovet. Balansen/skoningen skall noteras, en dräktighets- och födelsestatistik redovisas och hingstarnas hälsostatus samt rastyp än mer tydligt redovisas och värderas i samband med avelsvärderingen. Hingstarnas mankhöjd är en del i rastypen och den bör även fortsättningsvis alltid på alla individer vara minst 148cm.

ST och DNT har också kommit överens om att arbeta för att hitta ytterligare åtgärder som motverkar inavelsökningen.

Svensk-norska kallblodskommittén består av: Marita Arvidsson, Carl-Erik Sandström och Christina Olsson från Sverige samt Elin Bergseth, Målfrid Vatne, Ingolf Herbjörnröd och Tron Gravdal från Norge.

Information från Svensk Travsport och Det Norske Travselskap