En historisk händelse i kallblodsaveln

Under 2021 betäcktes 681 svenska kallblodsston, en ökning med 28 ston jämfört med förra året och 51 ston gentemot 2019. De svenska betäckningssiffrorna passerade för första gången i modern tid de norska 656 betäckta stona. En anmärkningsvärd scenförändring då det i Norge betäcktes fler än 1 800 ston år 2000 och det under lång tid betäckts mer än dubbelt så många ston i Norge jämfört med i Sverige.
Publicerades:måndag 20 december 2021

Kallblodsaveln har också varit under förändring på senare år med betydligt färre ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar än tidigare, medan antalet betäckta ston med i Sverige uppstallade hingstar har ökat betydligt. Hela 652 ston betäcktes med i Sverige uppstallade hingstar att jämföra med 2020 års tidigare rekordnotering på 614 ston. Så sent som 2015 betäcktes 432 svenska ston i Sverige, vilket innebär en ökning med nästan 200 ston på några få år eller – i procent räknat – 50%.

Nedgången av betäckningar med i Norge uppstallade hingstar, som under många år var över 100 ston per år, fortsatte även 2021 och slutade på 26 ston. Några fler ston kan dock tillkomma då siffrorna ännu är något osäkra från Norge rörande svenska ston betäckta med i Norge uppstallade hingstar.

Att stoantalet fortsätter att minska för de i Norge uppstallade hingstarna kan kanske, åtminstone delvis, förklaras av det mycket speciella pandemiår vi upplevt och alla restriktioner det medfört. Det verkar dock inte ha avskräckt de norska uppfödarna i samma utsträckning, då betäckningar av norska ston med i Sverige uppstallade hingstar ökade även i år. De var 2020, för första gången på många år, fler än de svenska stona betäckta med i Norge uppstallade hingstar och den trenden har förstärkts ännu mer 2021.

– Den svenska hingstparken står sig allt starkare och verkar vara attraktiv för både norska och svenska stoägare. Den totalt sett minskande kallblodspopulationen är dock i sig ett orosmoln, även om den svenska aveln glädjande nog utvecklas mycket positivt, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Kallblodens hjärta, Hälsingland

Inför årets betäckningssäsong hade betäckningskvoterna i den svensk-norska avelsplanen sänkts något. Fullbokade på 70 ston, mot tidigare 80 ston, blev norske Odd Herakles e. Moe Odin och svenskfödde femårige Tekno Odin-sonen Tekno Jerven (bilden). Båda dessa fullbokade hingstar var under säsongen stallkamrater med likaledes i aveln mycket populäre Ängsborken e. Bork Odin (65 ston), A-premierade Horgen Tore e. Spikeld (58 ston) och Monster Monsun e. Mörtvedt Jerkeld (36 ston). Ängsborken är för övrigt bror med Tekno Jerven då de båda har utmärkta Elit- och miljonvinnande stoet Puma Jerva som moder.

I Hälsingland verkade dessutom populära Elitpremierade Tekno Odin e. Moe Odin (57 ston), avelsdebuterande svenska Kriterievinnaren och Bäcklös Uriel e. Smedheim Solan (34 ston) samt ytterligare 13 hingstar. Dessa totalt 20 hingstar som verkade i samma landskap betäckte tillsammans 485 ston, vilket motsvarar cirka 71 procent av alla ston som betäcktes i Sverige 2021. Till det kommer ytterligare ett antal godkända hingstar uppstallade i landskapet som inte var avelsverksamma 2021. Kentucky brukar räknas för travavelns centrum i USA. Kallblodens Kentucky är i Hälsingland!

Av de i Norge uppstallade hingstarna har endast Elitpremierade Bork Odin e. Moe Odin (15 ston) och den i aveln nye Moe Odin-sonen Grisle Odin G.L. (11 ston) betäckt några svenska ston.

Blod från Elding via Moe Odin dominerar mycket stort

De mest populära hingstarna har en gemensam nämnare i linjebildaren Elding. Då unga hingstar använts i hög grad, framförallt under senare år, så blir generationsintervallet kortare och Elding/Moe Odin hamnar nu ofta allt längre bak i stamtavlorna. Det är dock inte alls ovanligt att avelsnestorn i stället dyker upp flera gånger i stamtavlorna och då framförallt via sonen Moe Odin.

Blod från Elding har en enorm genomslagskraft och det är förstås positivt med en sådan fantastisk avelshingst, men innebär också en fara för en alltför hög inavel i en liten begränsad population. Detta blir särskilt aktuellt med de för rasen totalt sett kraftigt vikande betäckningssiffrorna. Antalet betäckta ston har sammantaget i stort sett halverats under 2000-talet från 2 580 ston till årets 1 337. De minskade betäckningssiffrorna i kombination med Eldingblodets stora genomslag har lett till en påtagligt accelererande ökning av inaveln.

Den avelsplan som finns har också som målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen. De till i år minskade betäckningskvoterna från 80+30 till 70+25 är ett steg i detta. En vetenskaplig beräkningsmetod har också börjat användas i samband med avelsvärderingarna för att hitta hingstar som är mindre besläktade med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. Några hingstar har också godkänts med just inavel som skäl.

– Vi hoppas nu att det kommer fler sådana hingstar till avelsvärderingarna och att de också uppskattas av stoägarna. Allt för att värna om kallblodens utveckling för en ljus framtid säger Christina Olsson

Fler hingstar verksamma i aveln

Ett ökat antal hingstar har löst betäckningsbevis för offentlig avel under senare år. Det har varit en stadigt uppåtgående trend under 2000-talet och under året var det 47 hingstar med betäckningsbevis i Sverige. En trend som kan bidra positivt ur inavelssynpunkt, även om det borde vara fler hingstar med outcross-blod bland dessa.

– Svensk kallblodsavel och sport står sig starka och utvecklas mycket positivt. Kallblodstravaren är en liten och hotad svensk-norsk ras som vi verkligen vill värna om. Det är då extra betydelsefullt att tillvarata blod från mer udda stammade hingstar. Det är viktigt att populationen inte blir för liten och att det finns en ”genetisk bredd” i rasen. Det borde vara bra ur inavelssynpunkt att betäckningarna sprids på flera hingstar, men tyvärr är dock väldigt många hingstar släkt med varandra, vilket utgör en risk för framtiden, säger Christina Olsson.

Saknas det betäckningar med i Norge uppstallade hingstar?

– Antalet ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar har varit drygt 100 ston under många år och årets 26 ston är en kraftig minskning mot tidigare. En förändring som gör att vi anar att det kan finnas ston som inte redovisats av de norska hingsthållarna än. De som har betäckt med en i Norge uppstallad hingst kan kontrollera om deras sto finns med genom att klicka på aktuell länk nedan. Saknas stoet behöver stoägaren kontakta den norske hingsthållaren och/eller DNT, eftersom språngrullorna då behöver kompletteras, förklarar Christina Olsson.

Nedan finns länkar till betäckningssiffror för 2021 för de kallblodiga hingstarna.

Betäckta kallblodsston 2021

Ston betäckta med i Sverige uppstallade hingstar 2021

Information från Svensk Travsport

Dela den här sidan
Fler artiklar